Innehållsförteckning

Du söker efter något på internet och kommer till olika webbplatser med ett enda klick. Eller så skriver du in ett domännamn och webbplatsen dyker upp framför dina ögon. Men så enkelt är det egentligen inte. Allt har förenklats så att du ska kunna använda det smidigt, medan många organisationer och infrastrukturer arbetar bakom kulisserna för att göra denna enkelhet möjlig. En av de viktigaste delarna i den här processen är domänregistrering.

Att registrera en domän behöver inte vara svårt, men att välja rätt domännamn kan vara en utmaning och kräver stort tålamod och noggrannhet.

Vad är domänregistrering?

En domän fungerar som en adress på internet. I den fysiska världen, när du vill gå till en restaurang, letar du först upp dess adress och beger dig sedan dit. En domän fyller samma funktion i den digitala världen.

Ett domännamn består av flera delar, till exempel namnet, ändelsen och subdomänen. Att bygga och lansera en webbplats innebär flera steg, och att registrera en domän är det första. Tänk på att en domän är något annat än webbhotell och DNS.

För att skaffa en domän behöver du besöka en domänregistrar och ange det domännamn du önskar. Om namnet är ledigt och inte redan har registrerats av någon annan kan du hyra och registrera det.

Organisationer inom domänregistrering

Olika organisationer samarbetar för att hålla systemet för domänregistrering igång och se till att internetadresser fungerar som de ska.

  • ICANN

ICANN är kanske den viktigaste organisationen inom domänregistreringsbranschen. Den fastställer regler och krav för domänregistrering, men registrerar inte domäner direkt. I stället tillhandahåller den det ramverk som gör det möjligt för andra organisationer att erbjuda domänregistreringstjänster.

ICANN utformar policyer kring skapande, flytt, förvaltning och registrering av domäner. Organisationen bestämmer också vilken aktör som ansvarar för att förvalta respektive domänändelse.

  • Register (registries)

Toppdomänändelser förvaltas av organisationer som kallas register (registries). Om din domän till exempel använder ändelsen `.net` hanteras registreringen av Verisign, medan ändelsen `.uk` förvaltas av Nominet.

Ett namn som du har valt för din domän kan vara upptaget med en ändelse men ledigt med en annan. Det beror på att namnet redan kan ha registrerats under en ändelse men fortfarande vara tillgängligt under andra.

Du registrerar dock inte din domän direkt via ett register, och du har oftast ingen kontakt med det. Registren fastställer regler för exempelvis registreringsperioder, förnyelser och domänförvaltning.

  • Domänregistrarer

En domänregistrar är ett företag som du använder för att registrera en domän. Domänregistreringsföretag som Potenting är ackrediterade av ICANN och anslutna till registren.

Det finns många domänregistrarer, och var och en erbjuder sina egna funktioner och tjänster. Dessa företag konkurrerar främst med pris och kvaliteten på sin kundsupport.

Inom domänregistreringsbranschen blandas begreppen Registry, Registrar och Registrant ibland ihop:

  • Registry: Den organisation som förvaltar en domänändelse.
  • Registrar: Det företag som tillhandahåller domänregistreringstjänster.
  • Registrant: Den person eller organisation som innehar domänen.
Domain Registration Organizations

Varför finns det olika regler för domänregistrering?

Allt börjar med valet av domänändelse och dess register. De regler du måste följa när du använder en domän avgörs av detta val. När du har valt en ändelse och dess register har fastställts, är det registret som bestämmer saker som regler för registrering och flytt av domäner, krav på kontaktuppgifter och rutiner för domänförvaltning. Därför kan olika register ha olika regler.

  • Generiska toppdomäner (gTLD:er)

Alla generiska toppdomäner, eller gTLD:er, står under tillsyn av ICANN. Dessa domäner är i regel tillgängliga för alla, oavsett geografisk plats, och följer i stort sett ICANN:s policyer.

Det väcker en viktig fråga: om ICANN fastställer reglerna, vilken roll spelar då registret? ICANN fastställer de allmänna standarderna för dessa ändelser. Den kan till exempel ange att de ska kunna registreras av vem som helst. De mer detaljerade reglerna och den dagliga förvaltningen av ändelserna sköts dock av deras register. Registret bestämmer till exempel hur länge en domäns inlösenperiod varar eller hur lång tid som måste gå efter att den har löpt ut innan domänen blir tillgänglig igen.

  • Landskodstoppdomäner (ccTLD:er)

Varje land har en domänändelse med två bokstäver som kan registreras enligt reglerna och bestämmelserna hos landets register. Dessa ändelser förvaltas inte direkt av ICANN, vilket innebär att de inte nödvändigtvis följer alla dess standarder.

Vissa nationella register tillåter att domäner registreras via utländska företag, medan andra inte gör det. Vissa landskodsändelser är reserverade för myndigheter, medan andra även är tillgängliga för privata företag. Generellt följer ccTLD:er inte en gemensam uppsättning registreringskrav, utan var och en har sina egna regler.

Steg för att registrera en domän

Först behöver du välja ditt domännamn utifrån etablerade standarder för domännamn. När du har valt ett namn är det dags att välja en ändelse. I det här skedet bör du fundera på vilken ändelse som passar ditt företag bäst. Om din verksamhet till exempel är kopplad till livsmedelsbranschen kan du använda ändelsen `.food`. Om din målgrupp finns i ett visst land kan du välja det landets domänändelse.

Nästa steg är att välja en lämplig domänleverantör som erbjuder rimliga priser, pålitlig support och bra tjänster. Här kan Potenting vara ett lämpligt alternativ för dig. Besök Potentings webbplats, gå till avsnittet ”Web Hosting” och välj sedan ”Domains”.

I det här avsnittet anger du det domännamn du önskar. Systemet visar vilka ändelser som är tillgängliga för det namnet. Om ditt önskade namn inte är ledigt med den valda ändelsen kan du ändra antingen domännamnet eller ändelsen. AI-verktyget på Potentings webbplats kan också hjälpa dig i den här processen.

När du har registrerat domänen börjar våra specialister sitt arbete och kontaktar registret.

Vad händer bakom kulisserna vid domänregistrering?

Tjänsteleverantören kontaktar domänregistraren och meddelar att en domän med detta namn och denna ändelse har registrerats. Registraren lägger sedan till domännamnet i sin databas och markerar det som inte längre tillgängligt för registrering.

Nästa steg är att tilldela domänen namnservrar så att den kan kopplas till en server. Även detta hanteras av registret, som förser tjänsteleverantören med relevant information. Slutligen vidarebefordras informationen till dig.

Vem äger en domän?

Du bör veta att när du registrerar en domän hyr du den i praktiken under en viss period. Om du inte förnyar den enligt registrets regler när perioden löper ut förlorar du tillgången till den. Du äger alltså inte domänen permanent.

Domänen och rätten att använda den tilldelas dig under en viss period, medan registret tekniskt sett är dess ägare. Alla ändringar av domänens status, till exempel en överlåtelse av ägarskapet, måste godkännas av registret.

Olika register har olika regler. Vissa är mer flexibla, medan andra är striktare. Innan du fattar ditt slutgiltiga beslut bör du kontrollera vilket register som passar dig bäst.

Slutligen: hur kopplas plattformar som WHMCS till domänregistreringsföretag?

I slutändan ansluter system som WHMCS till domänregistreringsföretag via API:er och särskilda registrarmoduler. Dessa moduler tar emot användarnas uppgifter och förfrågningar från WHMCS och skickar dem vidare till domänregistraren. Genom denna koppling kan åtgärder som att kontrollera om en domän är ledig, registrera, förnya, flytta och radera domäner, byta namnservrar, hämta auktoriseringskoder och kontrollera domänstatus utföras automatiskt. Registraren skickar sedan tillbaka resultatet av varje förfrågan till WHMCS så att domäninformationen i användarens kontrollpanel kan uppdateras. Om API:et blir otillgängligt, kontosaldot är otillräckligt eller informationen mellan de två systemen inte är synkroniserad kan vissa åtgärder fördröjas eller kräva manuell granskning.

Vanliga frågor

1. Vilken roll spelar EPP-protokollet vid registrering och förvaltning av domäner?

EPP är ett standardprotokoll som används för kommunikation mellan registrarer och register. Registrarer använder det för att registrera, förnya, flytta och radera domäner, uppdatera innehavarens uppgifter och konfigurera namnservrar.

2. Hur hanteras begränsningar för EPP-förfrågningar?

Register begränsar vanligtvis antalet anslutningar och förfrågningar som varje registrar får skicka. Registrarer hanterar dessa begränsningar genom att köa förfrågningar, styra hur snabbt de skickas och göra om misslyckade förfrågningar efter en kort fördröjning.

3. Vad innebär Session Pooling i anslutningar till register?

Session Pooling innebär att flera aktiva och användningsklara anslutningar hålls öppna mellan registraren och registret. Det gör att man inte behöver skapa en ny anslutning för varje förfrågan, vilket gör domänåtgärderna snabbare.

4. Hur identifieras och åtgärdas tillfälliga EPP-fel?

Dessa fel identifieras genom att man granskar EPP-svarskoder, felmeddelanden och serverloggar. Beroende på felet kan förfrågan göras om, uppgifterna korrigeras, en ny anslutning skapas eller ärendet eskaleras till det tekniska teamet.